Magen imploderar och exploderar i takt till att äcklet växer när jag kollar ut genom fönstret
Det är inte längre någon hemlighet och likt en skottskadad fågel finns det inga droger som är tillräckligt starka för att dämpa fallet
Så jag kryper sakta mot hörnet och låter skuggorna sluka mina tankar
Händer som skakar
Händer som smeker
Händer som sviker
Händer lika kalla som livet
En gång fanns det en mening
Det fanns aldrig någon mening
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar