ett flyktigt ögonblick då jag åter målade regnbågarna svarta
tyst stod jag där som åren aldrig passerat
tyst stod jag där och famlade över tre ord jag aldrig vågade säga
förtvivlan och hopplösheten uppenbarade sig som ett övernaturligt bevis
allt jag någonsin drömde
allt jag någonsin önskade och hoppades på
allt är som tomheten i ett rum du inte befinner dig i
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar