Han kanske flyttade till Grekland, eller tvärs över stan.
Men de tunga känslan av att bära hans tyngd på mina axlar är densamma som för två år sen.
Och det är så naivt att tro att jag kan bli kär igen.
När det bara finns en sann kärlek.
Jag lurar mig själv ännu en gång.
Igen.
Igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar