Våren smyger sig sakta inpå mig,
och jag undrar om det någonsin komma en dag då jag inte tänker på honom.
Funderar på om jag bör hoppas på en tid då han är ett bortglömt minne.
Eller en påminnelse på årsdagen av hans död.
Eller kanske ett par veckor efter,
då jag minns strax efter att jag glömt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar