det blev ju så stort. vi var ju allt. så stort att jag jämförde (jämför) alla med dig . det blev liksom ingen som fick komma nära mig. ingen som fick röra vid mig, så som du gjorde. ingen som fick kolla på mig, men den där blicken du hade.
smärtan av att någon kunde jämföras med dig kom när jag en dag i slutet av september tog på mig en t-shirt som inte var min. den tillhörde någon annan. men just den dagen tänkte jag på honom. och det där var det närmsta jag kunde komma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar